Jag vill inte vara sämre än....

....alla andra som har foton i sin Blogg. Men jag får nog inse min begränsning! Bjuder på en "hederlig svartvit" bild, föreställande min mormor och hennes systrar med sin far i en båt på Mälaren..... :)
 
Det är helt fantastiskt så mycket bilder det är överallt. På gott och ont, jag saknar det skrivna orden på vissa ställen.... Många är fantastiskt duktiga på att skriva med ord och kanske inte riktigt lika fängslande med bilder. Vissa bloggare klarar av balansgången på ett suveränt sätt men för vissa blir helheten kanske inte så lyckad?


..... och så var jag i Göteborg!

Jag åker och far, för det mesta har jag inte så mycket emot det. Jag väljer ju trots allt själv. MEN... jag blir mer och mer "anti SJ". Läste i dagens DN, en helsidesannons från nämnda företag, om hur de anstränger sig att ta tillvara på kritik de får. Det mesta gick ut på att egentligen kan de inte göra så mycket mer än bli bättre på information/service.

Ja ja, visst, jag förstår att inte SJ kan "fixa fram" mer spår ur rockärmen, det är en större angelägenhet. Men att ge relevant kompensation vid förseningar och ha välutbildad personal som kan uppföra sig, det har i mina ögon inte med spåren att göra. Inte heller att helt negligera säkerheten ombord.... Idag fick en medresenär en dator i huvudet och en äldre kvinna föll över en resväska som välte i gången framför henne. En barnvagn, placerad i en vestibul med diverse väskor i, kom i rullning och kilade in sig i en dörr mellan vagnarna. Inte helt lätt för två vuxna karlar att få loss den när tåget krängde och folk ville förbi....
Koppla på en eller två bagage-vagnar!!! Återinför polettering!
Barnvagnar, större väskor, kartonger med diverse innehåll och annat skrymmande har inte inne i kupeerna att göra om det inte kan placeras säkrare!

Jag har bara hört talas om de Japanska snabbtågen - aldrig upplevt dom själv, men vad jag förstår är de ytterst sällan försenade och inget större bagage är tillåtet inne i vagnarna utan det får packas separat.


Jag har på nära håll sett och varit med i uppröjningsarbete efter en fruktansvärd tågolycka i Tyskland. DET VAR INGEN ROLIG SYN! När nu allt går ut på att vinna minuter, korta restider mm. (Vilket jag också tycker är viktigt..) Glöm då inte säkerheten!Här i Sverige har vi varit förskonade från de allra värsta olyckorna, men jag undrar om SJ redan glömt att det trots allt hände i Lerum (även om det var på 1900-talet).

Söndagsångest...

.... drabbas jag nästan uteslutande av då jag är här i stugan. Även om jag vet att jag snart kommer hit igen så är det med tungt hjärta jag tar mig igenom eftermiddagen. Jag hittar på alla möjliga och omöjliga sysslor istället för att plocka i ordning för avfärd. (Som att sitta vid datorn t ex)
I förmiddags va vi snabbt in i byn och tog en fika på det anrika "Elsa Anderssons Konditori". Som vanligt var det mycket folk. Det är roligt att se att det i alla fall finns en verksamhet i det lilla samhället som fungerar väl. Solen sken men nu var det första gången som ingen satt ute på uteplatsen, vi gjorde som de andra och satt också inne.
Hemma igen gick vi en mellanlång promenad i det vackra vädret. Underbart skönt men varning för syrechock.... Lotta får nog köra hem till sta´n, annars är det risk att jag somnar. Tröttheten är också en konsekvens av "ångesten" runt hemfärden härifrån så det är ingen klok ide att kombinera det med bilkörning om det inte är ett måste....

Nattligt Nöje

None

Nu skall jag ägna mig åt det här......

Skogig lördag....

..... på landet!

Helt underbart har jag det i mitt lilla hus, i skogen, vid vägens kurva.... Utanför knutarna viner vinden. Vad gör väl det för i öppna spisen sprakar en värmande eld. Jag är så glad över att vara här. Det är så härligt, befriande och rent.... Ja, jag är inte mer pedantisk här än i sta´n men det jag tänker på är att luften är så ren. Jag känner det direkt när jag kommer hit, annat syreupptag än hemma vid Hornsgatan. Att sova 10 timmar i ett streck här är ingen konst..... jag som brukar sova 4-6 timmar vanligtvis.

Idag var jag inne i byn och hälsade på i Hantverksgården där jag har mina små alster.... Nu var det en del sålt sedan sist. KUL! Passade på att betala för hyran till helgen i December då jag skall vara där personligen igen. Det är kul att ha försäljning och möta människor. Stog och pratade med G en stund innan jag tog en tur om COOP och handlade lite. Hemma i stugan igen "laddade" jag bara om och så begav jag mig till skogs. Vilken runda jag gick. Helt fantastiskt vackert och massor av Trattkantareller och en hel del fina "gulingar" också. Gissa om det var extra gott till middagen?!

Nu sitter jag här och filosoferar i lugn och ro och har det bara bra, det är precis så här jag vill att det skall va´.....

Ytterligare en dag....

..... på den stora mässan. Det tar på krafterna att springa omkring bland så många människor. Jag har gått 17568 steg enligt min "kompis stegräknaren". Det känns, om inte annat så i benhinnorna. Hur står "utställarna ut med betong under fötterna flera dagar i rad?

På vägen hem stannade jag till i blomsteraffären och inhandlade en ny liten planta.... "plättar eller hjärtan på snöre eller i luften"..... Det är lite kul att "samma sak" kan ha så många, mer eller mindre lika namn. Vid bageriet såg jag en hel korg full med Kanelbullar, här hette de Kanelknyten i Göteborg kan de heta Kanelsnurror. Småfranska som kallas rundstycken o s v. Det spelar kanske inte så stor roll i vardagen när man ser vad det handlar om men om det gäller språket i övrigt har jag en känsla av att samma ord / begrepp inte alltid har samma betydelse för den man möter. Då kan det bli lite problematiskt.

Är det enklare att tala om en person som behörig att söka en tjänst eller är det bättre att tala om formell kompetens?Man kan vara behörig men inte kompetent och tvärt om. En lärare kan vara en god  och mycket reellt kompetent pedagog men inte behörig, eller ser det bättre ut med inte formellt kompetent? Behörighet för mig innebär att man har en bakgrund som gör att man "får" utöva / göra vissa saker men det säger inget om min kompetens/kunnighet i själva utförandet. I många utbildningar i dag får man en kännedom om vissa saker men man är inte kompetent att utöva allt. Kanske beroende på att man under sin utbildningstid fått för lite praktisk träning. Då måste jag själv se till att jag får den kunskapen/träningen på ett adekvat sätt. Ta till exempel en operationssköterska som stått med på hundratals blindtarmsoperationer. Hon kanske har kunskaper som egentligen skulle kunna göra att hon i praktiken kan operera själv men hon är inte behörig/formellt kompetent. Vill hon operera själv får hon läsa till läkare och sedan specialisera sig till kirurg.

Hur tänker DU inför begreppen behörig, formellt kompetent eller reellt kompetent? Det tycker jag skulle vara intressant att få ta del av.......

Nu skall jag börja om....

.... med skrivandet i bloggen.

Se´n sist har jag varit i farten med mitt "nya" jobb, jag börjar nu känna mig "varm i kläderna".... ja faktiskt, riktigt varm!

Idag var jag på "mässa" med tusentals andra. När det är så mycket folk blir det lätt lite svettigt. Dessutom tittade solen fram, och värmde upp tillvaron. Av någon anledning blev det en hel del promenerande under dagen och kvällen och då fick jag också upp värmen. Puh!

Även om jag inte har skrivit ett ord på länge har jag ibland tagit en tur in på vissa bloggar och läst för att njuta, för att få mig ett skratt, bli sentimental eller lätt uppretad. Det ÄR underbart vilka skrivarförmågor man har förmånen att ta del av. Vissa publicerar sig och andra fortsätter i sina "vanliga spår". Fantastiskt!

Med andra ord ........ nu skall jag kliva in iden här världen igen och det skall bli roligt.