mobfelk

i min lilla "stuga". Det är härligt med lugn och ro, frisk luft och mycket natur. Men vad skall man göra åt alla mygg? I år är det rekordår vad det gäller dom små stickande terroristerna. Dom är överallt! Nu, efter dryga veckan börjar jag bli mindre besvärad av sticken men de känns fortfarande. Jag preparerar mig med allergimedicin och myggmedel men det funkar inte till 100%...
Andra flygande huliganer vimlar det av också, humlor och getingar men de är lite mer diskreta och håller sig på sin kant. Det är klart, getingarna har byggt bon på mindre strategiska ställen. Ett har jag lyckats få bort men det andra får vänta. För en sådan insats måste jag "ta sats"...

Undrar jag om det ska bli åska eller inte? Jag skulle vilja gå till skogen på svamprekognocering....

..... på landet!

Helt underbart har jag det i mitt lilla hus, i skogen, vid vägens kurva.... Utanför knutarna viner vinden. Vad gör väl det för i öppna spisen sprakar en värmande eld. Jag är så glad över att vara här. Det är så härligt, befriande och rent.... Ja, jag är inte mer pedantisk här än i sta´n men det jag tänker på är att luften är så ren. Jag känner det direkt när jag kommer hit, annat syreupptag än hemma vid Hornsgatan. Att sova 10 timmar i ett streck här är ingen konst..... jag som brukar sova 4-6 timmar vanligtvis.

Idag var jag inne i byn och hälsade på i Hantverksgården där jag har mina små alster.... Nu var det en del sålt sedan sist. KUL! Passade på att betala för hyran till helgen i December då jag skall vara där personligen igen. Det är kul att ha försäljning och möta människor. Stog och pratade med G en stund innan jag tog en tur om COOP och handlade lite. Hemma i stugan igen "laddade" jag bara om och så begav jag mig till skogs. Vilken runda jag gick. Helt fantastiskt vackert och massor av Trattkantareller och en hel del fina "gulingar" också. Gissa om det var extra gott till middagen?!

Nu sitter jag här och filosoferar i lugn och ro och har det bara bra, det är precis så här jag vill att det skall va´.....

En underbar helg har det varit. Sverige är fantastiskt med färgprakt och väderväxlingar.

I fredags kom sotaren och gav min öppna spis "grönt kort". Äntligen kan jag andas ut,vi FÅR elda i spisen.
Det var lite pirrigt, skulle allt vara ok?
Pappa som "hade hand om huset" i mer än 40 år var av åsikten att det var onödigt med en sotare - vi eldade ju så sällan. Nu är det jag som "bestämmer" och då kallade jag på sotaren. Kan bara säga att det var en hel del som kom rasande när de drog med sina viskor...... men.....spisen klarade även provtryckningen så nu känns det tryggt.

På magasinet,hus nr 2, pågår omläggning av taket. Det ser ut att bli bra. Det huset är så gammalt så ingen vet riktigt hur gammalt det är.... taket var därefter. Det är inte helt enkelt att "ha blivit med hus". Speciellt inte då det är gamla hus i en bygd där kulturen står som "spön ibacken". Undrar jag vad det är för föremål vi lekte med som små, då var det ingen som brydde sig. Idag kan jag inte bestämma vilken färg jag vill använda .... det är av riksintresse, som det så fint heter.

Lördagen var regnig och grå, trots det var sonen och en granne, A.K, ute i skogen och byggde älgpass inför jakten. Själv stickade jag på en strumpa i soffhörnet. På kvällen var vi bjudna till granne L.G på lite mat. Det var trevligt och mycket gott. Lilla L, 4 år,ville att det skulle sjungas till bords. Hennes sida sjöng "Ja må du leva" och hurrade som sig bör. Min bordssida sjöng "Imse vimse spindel" och utropade ett fyrfaldigt  arruH arruH arruH arruH!!! Hundarna, katterna och sedan även "mormor" såg till att hålla vår värdinna i "trim".

Imorse blev det dramatiskt värre, då fick vi veta att det varit inbrott i en gård uppe på skogen. Ingen hade märkt något! Men just då vistog och pratade med grannen om det som hänt körde en "främmande och dånande skruttbil" ner på den lilla grusvägen mot det öde liggande huset som haft oönskat besök under natten. Till att börja reagerade vi inte nämnvärt, det kunde ju vara svampplockare.... men....när den kom tillbaka ganska snabbt och drog ivägpåbyvägen i ett dammoln drog vi öronen åt oss. Det var inte som det skulle. Grannen hoppade in isin bil och körde efterför att ta registreringsnumret.
Efter ett tag visade det sig att nu visste man vem som var bilens ägare. En "ö-kändis" ! Dessutom var bilen avställd sedan mer än ett år och det var inte bilens ägare som körde utan två andra "ö-kändisar". Polisen kom till byn, i målad bil och startade sin undersökning. Nu kan vi bara hoppas att allt löser sig till det bästa......

Jomen, jag höll ju på att glömma .... det var ridkurs i byn också. En internationellt känd tränare var där, i två dagar ,och höll lektioner med alla "Islänningarna". Snacka om aktiviteter......   DET VAR en varierad helg!