mobfelk

..... ja inte en "rugguggla" men helt klart en "nattuggla". Det är något speciellt med kvällar och nätter. Egentligen har jag ett "gnagande dåligt samvete" för att jag inte ligger i min säng och sover. Sova behöver alla, det håller jag med om. Men det där med att sova på natten är det rätta, det är det "någon" som har bestämt. Vem eller vilka vet jag inte men så är det..... eller hur? Förmodligen är det ett gäng "lärkor" som tagit sig den makten.

Det räcker kanske med att tänka sig fåglarna UGGLA och LÄRKA och jämföra dom med varandra för att förstå hur tokigt det egentligen är. Ugglor och Lärkor har vissa likheter, visst har dom det men olikheterna är också många. Ha ha, jag är glad att jag känner mig som en Uggla. Dom är liksom lite mer "speciella" inte riktigt så förutsägbara som de små "lärkorna". Inte verkar de heller vara så "känsliga". De ger ett mer robust intryck.

Det dåliga samvetet har jag just nu kastat över vänsteraxeln. För annars blir jag distraherad av "kluvenheten".Jag har det så härligt lugnt och skönt. Bra musik i stereon, några tända ljus, en god kopp Té. Jag njuter i fulla drag. Tankar som får komma och gå som dom vill. Mitt adressboksprojekt har jag avslutat för i kväll. Jag kom faktiskt en bra bit. För det är så här på kvällen/natten som jag verkligen kan få saker ur händerna.

Jag önskar att tillvaron vore mer "öppen" med större flexibilitet, att man hade en faktisk möjlighet att styra över sitt eget liv på ett annat sätt. Då skulle jag önska mig en större valfrihet gällande dygnets timmar. Jag skulle börja jobba senare och med glädje jobba längre på kvällen. Förmodligen skulle jag vara mer produktiv, jag skulle hålla mig friskare och och och... I alla fall just nu, precis där jag befinner mig i mitt liv.

Det lite häftiga är att jag tror inte jag är ensam om de här tankarna. Jag är rätt övertygad om att det finns många fler som känner som jag. Men vi räknas liksom inte. Vi får bara "anpassa oss och förstå att det är på ett visst sätt samhället fungerar och livet skall vara". Ofta skäms jag över hur jag fungerar för det har konsekvenser i vardagen. Men just nu , här och nu, VÄGRAR JAG ATT BÅDE HA DÅLIGT SAMVETE OCH SKÄMMAS ÖVER ATT JAG SITTER HÄR. Just nu mår jag verkligen bra, trots det onda i mina leder. Just nu känner jag en inre ro. Just nu är jag allt annat än stressad.......

Jag tänker vara det ett par timmar till om så är. Jag tänker sitta här och njuta i natten....till dess att MIN KROPP OCH MITT HUVUD har synkat sig och meddelar att NU  vore det skönt att krypa till sängs.

Så det Så!!!

Undrar jag om Ugglorna känner sig mindre värda än Lärkorna, om dom har dåligt samvete och skäms?
Jag tror inte det..... :)