Beroende....
.... vad är det egentligen? Ja nu menar jag inte ett beroende av droger, mat, alkohol eller nikotin o s v.
Utan jag tänker på allt det där som jag tror att jag inte kan klara mig utan. Bilen t ex. min gamla röda Golf Variant årsmodelll - 94. En riktig trotjänare som alltid brukar ställa upp, ticka och gå i ur och skur. Nu har den plötsligt börjat få ett ändrat beteende, vad är det som håller på att hända? Idag upplevde jag konstiga "rörelser" när jag stog vid ett rödljus och väntade på att det skulle bli grönt. Den "guppade och ryckte", ja som en fiskekutter (ljudet var lite så där... dunk dunk dunk....). Men den gick som den skulle då det var dags att köra vidare. Men hu, alla tankar jag har hunnit tänka nu under kvällen. Självklart är det prioritet på att ringa en verkstad i morgon men..... vad gör jag om det blir dyrt och besvärligt? Jag behöver bilen, i jobbet. Inte varje dag men en tre dagar i veckan i regel. Jag transporterar mig mellan olika ställen och har alltid en massa saker att släpa på. Det som är lite typiskt är att det trots allt inte anses vara en förutsättning att man har egen bil i min tjänst. Arbetsgivaren skulle aldrig ge mig en ersättare om min egen kajkade ur. Nej, man anser att jag kan klara det med kommunala färdmedel. Det man inte vill acceptera är att mina uppgifter på jobbet har förändrats sedan jag började där, för sju år sedan. Jag skulle ha transporttider på timmar, de dagar det handlar om beroende på att jag får åka lite tokiga omvägar. Då får jag inte ihop mina intäkter och spräcker min budget. Hmmmm.... inser att det här tål att tänkas på. Måste lyftas och dryftas med chefen, undrar hur han ställer sig..... Vi skall ju ändå läggas ner.
Utan jag tänker på allt det där som jag tror att jag inte kan klara mig utan. Bilen t ex. min gamla röda Golf Variant årsmodelll - 94. En riktig trotjänare som alltid brukar ställa upp, ticka och gå i ur och skur. Nu har den plötsligt börjat få ett ändrat beteende, vad är det som håller på att hända? Idag upplevde jag konstiga "rörelser" när jag stog vid ett rödljus och väntade på att det skulle bli grönt. Den "guppade och ryckte", ja som en fiskekutter (ljudet var lite så där... dunk dunk dunk....). Men den gick som den skulle då det var dags att köra vidare. Men hu, alla tankar jag har hunnit tänka nu under kvällen. Självklart är det prioritet på att ringa en verkstad i morgon men..... vad gör jag om det blir dyrt och besvärligt? Jag behöver bilen, i jobbet. Inte varje dag men en tre dagar i veckan i regel. Jag transporterar mig mellan olika ställen och har alltid en massa saker att släpa på. Det som är lite typiskt är att det trots allt inte anses vara en förutsättning att man har egen bil i min tjänst. Arbetsgivaren skulle aldrig ge mig en ersättare om min egen kajkade ur. Nej, man anser att jag kan klara det med kommunala färdmedel. Det man inte vill acceptera är att mina uppgifter på jobbet har förändrats sedan jag började där, för sju år sedan. Jag skulle ha transporttider på timmar, de dagar det handlar om beroende på att jag får åka lite tokiga omvägar. Då får jag inte ihop mina intäkter och spräcker min budget. Hmmmm.... inser att det här tål att tänkas på. Måste lyftas och dryftas med chefen, undrar hur han ställer sig..... Vi skall ju ändå läggas ner.
Är det så att mitt "beroende" just i det här fallet starkt är förknippat med min typiskt kvinnliga idiot-lojalitet? Min första tanke var ju, hur går det med jobbet? Hur skall jag få ihop det? borde jag inte egentligen bara förhålla mig med ett enkelt - Ja ha! Chefen, nu kan jag inte göra det här och det här, bilen har gått sönder. Någon annan får ta över!
Jo, det borde jag nog. Men, hur kommer det sig att det känns så obehagligt?
Kommentarer
Trackback