Sverige 2009 - papperslös och gravid
...... det föds barn i Sverige som blir helt skyddslösa!
Trots att Sverige (som land) "skrivit på" om både de Mänskliga Rättigheterna och den internationella Barnkonventionen sker det förlossningar i "hemlighet". Har mammorna tur får de hjälp på ett sjukhus, men det är inte garanterat. Det finns de som blivit avvisade vid intaget.
"Garantin" för sjukhushjälp är knuten till; antingen att det finns personal som tror på sig själva och som menar att värdet av att hjälpa till när det kommer nya "liv" är större än allt annat. ELLER att mamman har de tusenlappar hon måste visa i förväg att hon kan betala sin förlossning med.
De barn som föds på ett svenskt sjukhus av en papperslös eller "gömd" mamma får på sin höjd ett "födelsebevis". Ett papper som bekräftar att barnet är fött. Ingen registrering hos myndighet genomförs (sätts på sin höjd in en kopia i en vanlig A4 pärm på ett skattekontor), inget medborgarskap utfärdas och barnet är med andra ord helt "non existing" och utan alla rättigheter, både i Sverige och över hela jorden.
Om det så handlar om ett barn, eller tio, så är det för mig helt oacceptabelt.
Icke existerande barn är inte bara rättslösa de är även skyddslösa. Dom barnen finns inte! Dom andas, äter, sover och lever ...... men dom finns inte! Inget BVC, ingen sjukvård, ingen rätt till förskola eller skola - ingen rätt till någonting!
Vi kan sitta i våra soffor och förfasa oss över både det ena och det tredje, men vi agerar inte för att påverka våra politiker att ta ansvar, i vårt eget land.
Om ett enda av dessa barn, fött i Sverige, utsätts för övergrepp av vuxna, används till arbete eller säljs för andra syften så är vi alla delaktiga.
Bara tanken är gräslig och synnerligen obehaglig. Rätten till VÅRD och HJÄLP i Sverige måste diskuteras, lyftas och luftas. Åt fandern med lågkonjunktur och ekonomisk kris. Än så länge har enskilda människor i vårt land inkomster på miljoner i månaden (och dom är ganska många....!).
Som jag ser det är det inte brist på pengar (de flesta landstingen har stora överskott) utan det är en brist på vilja som är dominerande. Total avsaknad av moral och etik blandas med snålhet och oginhet.
Stora ord pratas och tyckandet står som spön i backen...... om andra länder och deras agerande. Men våra ministrar skäms inte ett dugg över det som är värklighet här hemma. Det spelar ingen roll hur många förlossningar det handlar om, i min värld. Dom är INTE MÅNGA. Men det är en realitet och det förekommer.............. en enda är en för mycket!!!